Västerbotten har som mål att 95% av länets invånare och företag ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling om minst 100 Mbit/s år 2020. För att uppå detta mål startade Ac-Net, som tillhandahåller regionnätet i Västerbotten projektet Bredband till fler som syftar till att bygga ut fibernätet i alla femton kommuner i Västerbotten. Projektet hade även mål att öka kommunernas kunskap och medvetenhet kring jämställdhet i beslutsprocesser vid framtida bredbandsinvesteringar. Ac-Net ville att jämställdhet skulle vara en starkt integrerad del i projektet och att jämställdhetsarbetet skulle skapa lärdomar att använda i andra framtida projekt och samhällssatsningar.
Men vad har jämställdhet och bredband med varandra att göra?
Det var en av utmaningarna som Ac-Net ville jobba med och därför tog kontakt med Vknas jämställdhetskonsulter. Vkna har sedan dess följt Bredband till fler under ett par år och kommit fram till att ett jämställdhetsperspektiv på bredbandsutbyggnad är viktigt eftersom tillgång till bredband påverkar hur människor samverkar både med varandra och med samhället i stort. Tillgång till bredband är en samhälls- och demokratifråga.
Så, hur ser vi till att bredbandet når alla, oavsett kön? Och hur kan vi jobba för att göra själva processen, alltså vägen fram till målet att lägga ner fiberkablar, jämställd? Vkna genomförde två undersökningar.
Den första om beslutsprocesserna i projektet. Vi fokuserade på vilken kunskap och på vilka grunder beslut fattas om var bredband ska dras och på hur vi kan arbeta så inkluderande som möjligt. Resultatet visar bland annat hur viktigt det är att flera olika personer (olika yrken, utbildningar, bostadsort, kön etc) är med och får komma till tals och bidra med sina olika erfarenheter och kunskaper. Det är även viktigt att vi använder ett jämställdhetsperspektiv för att analysera sträckorna som finns att välja mellan; vilka människor gynnas av en viss placering? Varför väljer vi just denna sträcka? Vilka lyssnar vi på eller tar hänsyn till när vi väljer var bredbandet ska läggas? Vi behöver också lyfta blicken diskutera frågor som: hur ser utflyttning/inflyttning ut till området? Vad kommer ett bredband bidra till här? Hur och av vilka används samhällstjänster i området? På vilka olika sätt kan bredbandet förbättra och underlätta människors vardagliga liv?
Vknas andra steg var att intervjua kvinnor som har företag i glesbygden och som har fått eller kommer att få tillgång till fiber. Det finns ett mönster av att många yrken i inlandet varit traditionellt manliga, en bidragande faktor till att kvinnor flyttar från glesbygden. Resultatet Vkna fick av undersökningen var att ett bättre bredband starkt påverkar företagandet positivt och därmed också ökar försörjningsmöjligheterna för kvinnor i glesbygden. Ett välfungerande bredband kan alltså vara en förutsättning för att kunna stanna kvar, eller att flytta till glesbygden och då ta med sig sitt befintliga företag och kunna utveckla det, eller välja att starta ett företag i försörjningssyfte. Bredbandet blir på så vis en bidragande faktor till levande landsbygd.
Ac-Net och Vknas förhoppning med rapporten är att den ska inspirera framtida projekt att aktivt jobba med ett jämställdhetsperspektiv, och att rapporten bidrar till konkreta sätt att göra detta på. Till exempel hur vi kan jobba för att fatta mer jämställda beslut.