Skip to main content

Kvinnor som vägrar sitta fint i bild – En slags hommage

Kvinnor som vägrar sitta fint i bild – En slags hommage

Normkreativ kommunikation handlar om att i stora drag eller minimala gester utmana hur vi framställer människor, branscher, produkter eller platser. Den där bilden på Susan Sontag är ett bra exempel som har följt med mig i många år, när jag undervisat i semiotisk bildanalys.

Linn Eckeskog fotograferad i hemmiljö – normkreativ kommunikation i praktiken, hommage till Susan Sontag

Vad Sontags jobbfoto lär oss om normkreativ kommunikation

Där sitter hon, en av vår tids stora tänkare, bekvämt tillbakalutad i sin Eames-fåtölj. Inte ängslas hon över sin kapacitet och kompetens som författare.

Kvinnor porträtteras sällan så här.

Eller, jo, det är lite typiskt att kvinnor porträtteras i privata miljöer och bland växter. Kvinnor tas ofta ut ur sina professionella sammanhang, medan män porträtteras intill bokhyllor, vid skrivbord eller i laboratorium. Yrkesrekvisitan manifesterar männens yrkesroller och placerar dem i den professionella och kompetenta offentligheten, medan kvinnorna görs till en del av den trivsamma och ofarliga privatsfären.

Men så väljer Sontag själv (får man anta eftersom bilderna genom åren är så snarlika) att låta sig fotograferas i en hemmiljö. Miljön vittnar om ett stort kulturellt och ekonomiskt kapital. Alltid: i närheten av böcker, humanisternas motsvarighet till de där provrören i vilka fotografer uppmuntrar naturvetare att söka svaren på livets gåtor. Ofta: en cigarett i handen, en allvarlig min och ansiktet svagt vinklat uppåt. Blicken, tryggt riktad mot betraktaren.

Normkreativiteten kan rymmas i detaljerna

Den som ägnar sig åt bildanalys söker gärna facit i de stora mönstren. De stora mönstren är viktiga; om vi i de flesta fall skildrar kvinnor på ett sätt och män på ett annat, ja då behöver det belysas och utmanas. Men bildanalys är mycket mer komplext än så.

Susan Sontag äventyrar varken sin agens eller status genom att låta sig fotograferas i sin hemmiljö. Bildanalys handlar om helhet och kontext, precis som vi i våra spontana läsningar av bilder automatiskt tar in helheter och kontexter.

Så när jag i våren 2023 bad Malin Grönborg att fotografera mig, bjöd jag in henne i mitt hem och iscensatte fotografierna av Sontag. En hommage, om du så vill.

FAQ

  • Vad är normkreativ kommunikation?

    Normkreativ eller inkluderande kommunikation handlar om att utmana, istället för att förstärka, stereotyper och normer. Det innebär att vi genom hela kedjan – från idé, via fokusgrupper till medieval, bild och text – skildrar människor och fenomen på ett varierat och mångfacetterat sätt. 

  • Handlar normkreativ kommunikation om att alla grupper ska vara representerade i alla bilder?

    Normkreativ eller inkluderande kommunikation handlar inte om att få in alla samhällsgrupper i alla fotografier. Det är ingen tävling. Snarar är det en fråga om att låta de världar vi skapar genom kommunikation spegla den fysiska världen. Representation spelar roll.

  • Varför porträtteras kvinnor och män olika i professionella sammanhang?

    Forskning och bildanalys visar att män oftare fotograferas med yrkesrekvisita – bokhyllor, skrivbord, laboratorium – medan kvinnor oftare placeras i privata miljöer. Det påverkar hur kompetenta och auktoritära vi uppfattar dem. Det finns mycket forskning om hur genus gestaltas i fotografier.

  • Hur kan en organisation arbeta med inkluderande kommunikation?

    Genom att granska ert befintliga bildspråk, ställa normkritiska frågor om vem som syns och i vilket sammanhang, och aktivt välja bilder som speglar en bredare variation av människor och roller. Hör av er så berättar jag mer.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

Vara människa på jobbet – om yrkesrollens gränser

Vara människa på jobbet – om yrkesrollens gränser

Att vara människa på jobbet – med allt vad det innebär – är inte att vara svag. 

Senast häromveckan såg jag en chef på LinkedIn betona vikten av att hålla stämningen på topp på jobbet, att inte ta med sig bekymren hemifrån.

Visst, vi är varandras arbetsmiljö och vi ger varandra energi, men vi är också människor. Människor som stressar till förskolehämtningar, får skyhöga elräkningar, har dementa föräldrar eller partners, får missfall, väntar på diagnoser, förälskar oss, har barn i evighetskö till BUP, tränar inför viktiga lopp, renoverar våra drömhus, blir lämnade. Lämnar. Vi är människor.

Jag tänker på alla historier jag fått från kvinnor i min omgivning som anstränger sig för att leva upp till bilden av ”den unga peppade tjejen”. En vän fick på ett medarbetarsamtal höra av sin chef att: ”När jag anställde dig trodde jag att du skulle vara ett energiknippe här på kontoret, men så har det ju inte blivit.”

Hade han varit en annan slags chef hade han vetat att hon var gravid och under de senaste åtta veckorna kräkts flera gånger om dagen.

Det är ingen liten rollprestation att i hemmet leva upp till förväntningar om moderlighet – i kombination med projektledarens effektivitet – och att på jobbet iscensätta en traditionell idé om professionalitet där privatlivet inte får ta minsta utrymme.

Vem vill jobba på en arbetsplats där pepp är den enda känslan som får ta plats?

Hemmet, livet, sorgerna och glädjeämnena sipprar genom gränser mellan fritid och arbete. Det är naivt och kontraproduktivt att utgå från att det går att fullständigt separera dessa rum. Frågan är om det alls är eftersträvansvärt?

Det går att framträda som mångfacetterad och hel människa, även som ledare, utan att vara gränslöst självutlämnande. Det är bara en form av ledarskap som kräver mer självkännedom och reflektionsförmåga än den traditionella, snäva ledarrollen.

Om du som ledare inte visar dig mänsklig kommer inte heller dina medarbetare våga visa sig som de komplexa människor de är. Och när människor inte kan vara sig själva på jobbet, då har du problem.

FAQ

  • Vad händer när medarbetare inte kan vara sig själva på jobbet?

    När människor får vara sig själva på jobbet ökar deras engagemang, kreativitet och ansvarstagande. Det tar energi och kraft att helt och fullt gå in i en roll med strikta ramar. När vi inte kan vara oss själva minskar också initiativförmågan och modet att testa idéer eller lyfta problem.

  • Hur hänger sårbarhet och ledarskap ihop?

    En inkluderande ledare är öppen med sina egna begränsningar och törs säga ”Du, det där har jag inte koll på men vi hör med X” eller ”Jag vet inte riktigt, vad tänker du?”. Att inte kunna allt är inte en svaghet. Inte heller att vara öppen med sina personliga utmaningar – tvärtom är det ofta en förutsättning för att medarbetarna ska våga göra samma sak. 

  • Går det verkligen att vara privat och professionell samtidigt?

    Ja, men det kräver mer av ledaren. Ledare som visar sårbarhet och öppenhet kan sätta en stämning och skapa tillit som sätter sig i gruppen som sprider sig. Att vara mänsklig är inte samma sak som att vara gränslös.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

Bild på omslaget till vår vägledning i inkluderande ledarskap

Inkluderande ledarskap: vägledning för HR och chefer

Inkluderande ledarskap: vägledning för HR och chefer

Bild på omslaget till vår vägledning i inkluderande ledarskap

En gång ledde jag en workshopserie med några av Västerbottens mest erfarna HR-personer – från Peab, Rototilt, Komatsu och Skogstekniska klustret. Tillsammans slog vi ihop vår kunskap om inkluderande ledarskap och tog fram något konkret: en kostnadsfri vägledning som du kan använda direkt i din vardag som chef eller HR-ansvarig.

Ladda ner vägledningen i inkludering som PDF via denna länk – eller tipsa en kollega med ett chefsforum att fylla med meningsfullt innehåll.

Varför inkluderande ledarskap är en strategisk fråga

Norrbotten och Västerbotten står inför ett underskott på uppemot 100 000 människor inom en snar framtid. Det är inte ett HR-problem – det är ett överlevnadsproblem för regionens näringsliv.

Svaret är inte att leta hårdare på samma ställen. Det är att bygga arbetsplatser som attraherar människor som aldrig tidigare övervägt att söka sig till industrin: människor med andra bakgrunder, erfarenheter och sätt att tänka.

Som Christer Hedlund, vd på Maxmoduler i Lycksele, uttrycker det: det finns visst folk att rekrytera – de vill bara inte arbeta hos oss. Sedan han tog över 2014 och aktivt arbetat med mångfald och inkludering har personalstyrkan vuxit från 24 till 140 medarbetare.

Vad är inkluderande ledarskap – och varför räcker inte mångfald?

Mångfald och inkludering är inte samma sak. Mångfald beskriver variationen av bakgrunder, erfarenheter och egenskaper i ett team. Inkludering handlar om hur den variationen faktiskt får utrymme och tas till vara.

”Mångfald är att bli inbjuden till fest. Inkludering är att bli tillfrågad att dansa.” – Verna Myers, inkluderingsstrateg, Netflix

För att inkludering ska bli verklighet krävs ett aktivt ledarskap – inte en välformuleringsövning. Det handlar om att identifiera och motverka de normer och fördomar som tyst begränsar människor i din organisation. Ibland behöver man byta perspektiv för att förstå det på riktigt.

6 egenskaper hos en inkluderande ledare

Forskning identifierar sex egenskaper som utmärker ledare som lyckas skapa inkluderande arbetsmiljöer:

Uppriktigt engagerad – du inte bara vet, du känner att jämlikhet och inkludering är viktigt. Du lägger tid, energi och resurser på frågan.

Medveten om egna och andras fördomar – du är uppmärksam på hur fördomar får utrymme i organisationen och agerar mot förutfattade meningar, även dina egna.

Nyfiken och inlyssnande – du ställer frågor av genuin nyfikenhet, lyssnar aktivt och begränsar din egen taltid för att ge fler utrymme.

Modig och ödmjuk – du vågar ifrågasätta status quo och visa dig mänsklig. Du räds inte att stå upp för dina värderingar. För när du som ledare inte visar dig mänsklig, vågar inte heller dina medarbetare det.

Interkulturellt kompetent – du förstår att du ingår i en kultur med normer du inte alltid själv kan se, och är öppen för andras sätt att tänka.

Samarbetsfokuserad – du skapar förutsättningar för konstruktivt samarbete och förmedlar tydligt att det finns utrymme att påpeka misstag och oschysst beteende.

Vad vägledningen innehåller

Vägledningen Bygg morgondagens attraktiva arbetsplatser redan idag är framtagen av Vkna Jämställdhetsbyrå i samarbete med HR-specialister och ledare från Rototilt, Komatsu Forest, Peab och Skogstekniska klustret. Den är indelad i tre avsnitt:

  • Hitta och bottna i ditt varför – Vad driver dig att arbeta med inkludering? Affärsnytta, samhällsnytta eller personlig övertygelse? Utan ett genuint varför förblir arbetet ytligt.
  • Vad utmärker en inkluderande ledare – Konkreta beskrivningar av inkluderande och exkluderande beteenden i vardagen, med verkliga exempel från Västerbottens industri.
  • Hur du kan bli en mer inkluderande ledare – Praktiska aktiviteter och diskussionsunderlag du kan integrera i ledarskapsutbildningar, medarbetarsamtal och ledningsgruppsmöten.

Så kan du använda vägledningen i din organisation

Materialet är utformat för att fungera i era befintliga aktiviteter – inte som ett separat projekt att lägga ovanpå allt annat. Här är några sätt att komma igång:

  • Läs ett avsnitt inför nästa ledningsgruppsmöte och ägna 10 minuter åt diskussionsfrågan.
  • Integrera de sex ledarskapsegenskaperna i era mallar för ledarutvärderingar.
  • Använd frågorna om feedback-kultur och möteskultur i era medarbetarsamtal.
  • Ta upp vägledningen som samtalsunderlag i ett chefsforum eller en on-boarding-process.

Ladda ner vägledningen gratis

Vägledningen är en fri resurs för alla – du behöver inte vara kund eller kontakt för att ta del av den. Ladda ner PDF:en via länken nedan, eller tipsa någon i ditt nätverk som leder ett chefsforum, en HR-utbildning eller en arbetsplatsträff.

[Ladda ner vägledningen i inkluderande ledarskap som PDF]

FAQ

  • Vad är inkluderande ledarskap?

    Inkluderande ledarskap innebär att aktivt skapa en arbetsmiljö där medarbetare med olika bakgrunder, erfarenheter och perspektiv känner sig trygga, sedda och kan bidra fullt ut. Det handlar om att motverka fördomar, lyssna aktivt och säkerställa att alla röster får utrymme – inte enbart de som tillhör den dominerande normen.

  • Varför är inkludering viktigt för kompetensförsörjning i Norrland?

    Norra Sverige beräknas sakna uppemot 100 000 invånare i arbetsför ålder inom en snar framtid. Inkluderande arbetsplatser attraherar en bredare rekryteringsbas – människor som annars aldrig skulle söka sig till branschen – och minskar personalomsättningen bland befintliga medarbetare.

  • Vad är skillnaden mellan mångfald och inkludering?

    Mångfald beskriver variationen i ett teams sammansättning – ålder, kön, bakgrund, erfarenhet. Inkludering handlar om hur den variationen faktiskt får utrymme och påverkar beslut, kultur och arbetssätt. Du kan ha mångfald utan inkludering, men inte tvärtom.

  • Hur kan jag som HR-chef börja arbeta mer inkluderande?

    Ett bra första steg är att bottna i ditt eget varför – varför är detta viktigt för dig och din organisation? Sedan kan du börja integrera inkluderande frågor i befintliga processer: rekrytering, medarbetarsamtal, ledarutvärderingar och mötesledning. Vägledningen ger konkreta verktyg för varje steg.

  • Är vägledningen kostnadsfri?

    Ja. Vägledningen Bygg morgondagens attraktiva arbetsplatser redan idag är en gratis resurs framtagen av Vkna Jämställdhetsbyrå och Skogstekniska klustret. Den kan laddas ner som PDF och användas fritt i kompetensutveckling och som samtalsunderlag.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa