Skip to main content
Omslagsbild till Bredda vägen – En mikrokurs i jämlikhet och inkludering i transportbranschen. Finansiärers logotyper: Region jämtland, Region Västerbottland, Biofuel region och EU. Producerad av Vkna.

Bredda vägen – mikrokurs i inkludering för transportbranschen

Bredda vägen – Mikrokurs i inkludering för transportbransch

Nu finns Bredda vägen – en kostnadsfri mikrokurs i jämlikhet och inkludering, särskilt framtagen för transportbranschen. Kursen lanserades den 26 november och är ett konkret verktyg för arbetsgivare som vill skapa en transportsektor som passar fler.

Vad är Bredda vägen?

Bredda vägen är en mikrokurs som ditt team genomför tillsammans på 30–60 minuter. Den har utvecklats på uppdrag av Biofuel Region i samarbete med en referensgrupp bestående av yrkespraktiker och forskare – för att vara relevant, praktiknära och direkt tillämpbar.

Kursen tar avstamp i en fråga som många kanske känner igen:

”Vad innebär det att ha skinn på näsan?”

Att ha skinn på näsan brukar beskrivas som att bygga upp ett skydd – att inte ta åt sig. Men ta åt sig av vad, egentligen? Och vad händer om vi, istället för att förvänta oss att alla anpassar sig efter hur det ”alltid har varit”, vänder på perspektivet och anpassar transportsektorn så att den fungerar för fler människor?

Vem är kursen för?

Kursen riktar sig till arbetsgivare och team inom transportbranschen som vill:
  • Förstå vad inkludering konkret innebär i en transportmiljö.
  • Utmana invanda normer i branschen.
  • Skapa en mer hållbar och tillgänglig arbetsplats.

Pris och tillgänglighet

  • Gratis för arbetsgivare i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
  • Låg kostnad för arbetsgivare i övriga Sverige.

En bransch i förändring

Kursen har tagits fram med stöd av Johan Lagrelius och kollegor, Energikontoret Jämtland Härjedalen, BioFuel Region, Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland samt EU. Tack till alla som bidragit till ett fint och meningsfullt samarbete.

FAQ

Vad handlar mikrokursen Bredda vägen om?

Kursen handlar om jämlikhet och inkludering i transportbranschen. Den utmanar normer om vem som ”passar in” i branschen och ger team konkreta perspektiv för att skapa mer inkluderande arbetsplatser.

Hur lång tid tar kursen?

Kursen tar 30–60 minuter och genomförs tillsammans av hela teamet, vilket gör den lätt att passa in i en arbetsdag.

Kostar kursen något?

Kursen är gratis för arbetsgivare i de fyra nordliga länen (Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten). För övriga arbetsgivare i Sverige erbjuds den till en låg kostnad. Kontakta linn@vkna.se för kostnadsförslag.

Vem har tagit fram kursen?

Kursen har utvecklats av Vkna inkluderingsbyrå i samarbete med en referensgrupp av yrkespraktiker och forskare. Uppdragsgivare är BioFuel Region, Region Jämtland Härjedalen samt  Region Västernorrland.

Kan kursen användas utanför transportbranschen?

Kursen är specifikt anpassad för transportbranschen, men frågorna den väcker – om normer, inkludering och arbetskultur – är relevanta för många branscher.

Vill du att vi utvecklar en kurs specifikt för din bransch? Kontakta linn@vkna.se.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn

Fortsätt läsa

Linn och Ikea i sällskap av arrangörerna på Ikea, framför ett juligt frukostbord.

Möblera inkluderande kontor – tre tips från vår föreläsning med IKEA

Möblera inkluderande kontor – tre tips från vår föreläsning med IKEA

Möblera inkluderande kontor – föreläsning med IKEA Umeå

Att möblera inkluderande kontor handlar om mer än möbler och färger. Det finns inga neutrala rum – precis som det inte finns neutralt språk eller neutrala kläder. Varje arbetsplats bär på normer om vem som hör hemma.

Under en föreläsning för Företagarna Umeå och IKEA lyfte vi fram tre framgångsfaktorer som vi ser när vi gör våra normvandringar.

1. Möblera inkluderande kontor – för dem ni vill ska befolka era rum

Att inreda och möblera en arbetsmiljö är ett identitetsarbete, men också ett inkluderingsarbete. Även en ogenomtänkt miljö sätter ramar för arbetet och umgänget – och den gynnar vissa och missgynnar andra. Det handlar om allt från vilka bilder som hänger på väggarna till om det finns ett avskilt rum att hålla ett samtal i, om det finns bönerum eller omklädningsrum som fungerar för fler kroppar och identiteter.

2. Lyssna på marginalerna – inte bara på majoriteten

Det är lätt att nöja sig. En medarbetarundersökning som visar att 9 av 10 trivs är ju bra – men om ni vill bygga en inkluderande arbetsplats behöver ni våga lyssna på skavet. Vi behöver ha stora öron och lyssna på den där tionde personen. Det är i marginalerna vi hittar utvecklingspotentialen.

3. Skapa varma och mjuka platser att landa på

Återhämtning är en del av jobbet, inte något vi förtjänar. Många av oss behöver kunna mjuksitta en stund, ladda om och hämta andan – det ska vara ett självklart inslag i vardagen. När platser för återhämtning saknas skickar miljön ett budskap om att vila inte hör hemma här, vilket påverkar hur personalen tar rast, interagerar och mår på jobbet. 

Vad är en normvandring för inkluderande kontor?

Den som vill möblera inkluderande kontor behöver  granska sin miljö med normkritiska glasögon. Vi har utvecklat en omfattande checklista – vår normvandring. Med den granskar vi miljöer som redan finns – men vi arbetar också proaktivt i planeringen av nya miljöer, gärna tillsammans med IKEA.

Vi tittar på vad som syns och vad som saknas: vilka kroppar, erfarenheter och livssituationer är miljön designad för? Vilka beteenden uppmuntrar miljön till?

Om föreläsningen: Det här är tre av de framgångsfaktorer vi lyfte under ett samtal om inkluderande arbetsmiljöer, arrangerat av Företagarna Umeå och IKEA Umeå. Tack till Eleonor Biolcati-Brennan och Charlotta Miderfjäll för inbjudan och ett fint samtal om hur vi skapar ännu bättre arbetsplatser i Västerbotten. Läs mer om våra normvandringar. 

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn

Fortsätt läsa

Normskav – En mikrokurs om skaviga normer på arbetsplatsen

Ny mikrokurs om skaviga normer

Våra mikrokurser består som bekant av en video på 5 till 7 minuter som introducerar ämnet, och ett kundanpassat arbetsblad med diskussionsövningar. 

Normskav är den första av våra många mikrokurser, och den grundkurs vi rekommenderar våra kunder att kombinera med andra mer specifika kurser.

I kursen ger vi arbetslaget tillfälle att reflektera sig själva och sina arbetsplatser: Vilka erfarenheter har jag av att vara innanför och utför normen på arbetsplatser, och i samhället? Och hur kan jag använda dessa erfarenheter för att inkludera andra?

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn

Fortsätt läsa

Visuella exempel på hur Vkna:s profils er ut

Normkritisk grafisk identitet – så tänkte vi när vi formgav Vkna

Normkritisk grafisk identitet – så tänkte vi när vi formgav Vkna

En normkreativ grafisk identitet stod högt på min lista när jag klev in i Vkna inkluderingsbyrå. Jag ville att vi skulle se ut och låta som vi känner oss – trygga och kompetenta, men samtidigt lättsamma. 

normkritisk grafisk identitet Vkna inkluderingsbyrå

Professionalitet på vems villkor?

För att uppfattas som professionella behöver kvinnor i många fall skapa en rejäl luftspalt mellan sina privata och professionella jag. Kvinnor ska sitta som män, stå som män, klä sig som män. Det är ett problem att kvinnor upprepat porträtteras på avväpnande och förminskande sätt – men är alternativet alltid att vara hård och allvarlig? Stram och distanserad? Vi vill ju skapa svängrum, eller hur? Inte låsa in oss i det andra av två alternativ.

Den traditionellt maskulina professionaliteten passar somliga. För många kvinnor ger yrkesrollen välkommen vila från samhällsförväntningar på femininitet och mjukhet. Men den passar inte alla.

Varför vi valde bort mörkblått och kostym

Jag och Johanna vill inte klä våra frågor i mörkblått och kostym. För om vi stänger in även oss i maskulina normer för vad professionalitet är – hur kan vi då argumentera för att andra företag ska våga bryta mot dem?

Jag bestämde mig för att vi är tillräckligt etablerade, och har tillräckligt stora kunder, för att unna oss lite svängrum. Med mig till formgivaren hade jag en vision om Pippis godisaffär. Rätt högutbildade, kunniga, inkännande och erfarna konsulter – nu även i karamellutförande.

Jag är helt medveten om att vi riskerar att uppfattas som mjuka och väna i de maskulina branscher där vi rör oss. Frågan är kanske om det är ett problem. Och i så fall – ett problem för vem?

Formgivaren bakom vår normkreativa profil

Vår karamellfabrik heter Helena Harnesk. Jag rekommenderar henne överallt, och jämt. Att arbeta med Helena är lite som att ha en extremt begåvad och följsam danspartner som får en själv att känna sig som en yrkesdansare.

FAQ

Vad betyder normkreativ grafisk identitet?

Det innebär att medvetet ifrågasätta de normer – ofta maskulina och traditionella – som styr hur ett ”professionellt” varumärke förväntas se ut, och i stället forma en visuell identitet vägledd av företagets identitet och värderingar.

Måste ett konsultföretag se traditionellt och tungt seriöst ut för att tas på allvar?

Inte nödvändigtvis. Det finns gott om välrenommerade företag som valt en varm, lekfull eller färgstark profil utan att tappa trovärdighet.

Hur påverkar en grafisk identitet hur ett företag uppfattas av kunder?

En normkritisk grafisk profil kan fungera som ett tydligt ställningstagande – och attrahera kunder som delar samma syn. I vårt fall vill vi förmedla att vi vill göra tunga frågor lätta att handskas med.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn

Fortsätt läsa

Bilder på de olika rummen ut utbildningen: entrén, klassrummet och mellanrummet.

Digitalt jämställdhetsverktyg för gymnasiet når alla naturbruksgymnasier i Sverige

Digitalt jämställdhetsverktyg för gymnasiet når alla naturbruksgymnasier i Sverige

Igår lanserade vi vårt senaste storskaliga digitala jämställdhetsverktyg för gymnasiet – nu tillgängligt på alla naturbruksgymnasier i hela Sverige.

Under många månader har vi tillsammans med animatörer (Soja), speakerröster (Nakatomi), språkgranskare, referensgrupper och forskare gjort en omfattande gymnasieanpassning av vårt befintliga digitala utbildningsverktyg för arbetsplatser. Ett av rummen är helt tillägnat skogsnäringens frågor och utmaningar. Uppdraget kom från Gröna arbetsgivare och finansieringen från Centralfonden.

Jämställdhetsverktyget för gymnasiet – byggt för unga i skogsnäringen

Verktyget är inte en nedskalad arbetsplatsversion utan ett eget digitalt jämställdhetsverktyg för gymnasiet, byggt för unga som snart ska ut i arbetslivet – med ett språk och en form som passar målgruppen.

Vi vill rikta ett stort tack till Elias Andersson, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, Lisa Liljenstrand, Sveaskog och Agneta Larsson, Naturbruksförvaltningen, liksom till Lotta Folkesson och Johan Pettersson som hjälpte oss rama in utbildningen i samband med lanseringen.

FAQ

Vad är Vknas digitala jämställdhetsverktyg för gymnasiet?

Det är en interaktiv digital utbildning om jämställdhet och inkludering, särskilt anpassad för gymnasieelever. Utbildningen genomförs i grupp och det är verktyget som står för all kunskap och för samtalet framåt. Utbildningen innehåller bland annat ett rum dedikerat till skogsnäringens frågor.

Vilka gymnasier använder verktyget?

Verktyget är tillgängligt för alla naturbruksgymnasier i Sverige.

Vem ligger bakom projektet?

Uppdraget kom från Gröna arbetsgivare och finansierades av Centralfonden. Vkna har lett utvecklingen tillsammans med animatörer, speakerröster, språkgranskare, referensgrupper och forskare från bland annat SLU.

Skiljer sig verktyget från Vknas utbildning för arbetsplatser?

Ja. Gymnasieversionen skiljer sig från arbetsplatsversionen. Det är en grundlig gymnasieanpassning – inte en förenkling – med nytt innehåll, nya övningar och ett format anpassat för unga.

Kan andra skolor använda verktyget? 

Hör av dig till oss för mer information om hur verktyget kan användas i fler sammanhang: linn@vkna.se – eller om du vill utveckla motsvarande verktyg för din bransch.

– Linn Eckeskog, Vkna

Bilder på de olika rummen i det digitala jämställdhetsverktyget för gymnasiet: entrén, klassrummet och mellanrummet.

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn

Fortsätt läsa

Bidrag för jämställdhet på arbetsplatsen i Västerbotten – Region Västerbotten täcker 50–75 % av kostnaden

Bidrag för jämställdhet på arbetsplatsen i Västerbotten – Region Västerbotten täcker 50–75 % av kostnaden

Region Västerbotten erbjuder bidrag för jämställdhet på arbetsplatsen i Västerbotten – och de är rätt generösa. Om ditt bolag är registrerat i Västerbotten finns det just nu två stöd att söka hos Region Västerbotten: Hållbarhetschecken och Tillväxtchecken. Ansökningsprocessen är enkel och beviljningsgraden hög, i vår erfarenhet.

Vknas grundare Johanna Engström

Region Västerbottens hållbarhetsstöd – bidrag jämställdhet arbetsplats Västerbotten

Hållbarhetschecken riktar sig till små och medelstora företag i Västerbotten med minst en anställd. Den täcker upp till 75 % av kostnaderna för konsulttjänster kopplade till social hållbarhet på arbetsplatsen – det kan handla om kommunikationsgranskningar, aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen eller insatser för en mer inkluderande arbetsplatskultur. Det är med andra ord ett bidrag för jämställdhet på arbetsplatsen i Västerbotten som är ovanligt brett och generöst.

Läs mer om Hållbarhetschecken på Region Västerbottens webbplats.

Tillväxtchecken – för kvinnor och utlandsfödda företagare

Tillväxtchecken vänder sig till dig som är kvinna eller född utanför Norden och bott i Sverige kortare tid än tio år, och som driver ett litet företag i Västerbotten. Den täcker upp till 50 % av kostnaderna för konsulttjänster – exempelvis kommunikationsgranskningar och normsäkringar. Stödet är minst 20 000 kronor, vilket förutsätter en investering på minst 40 000 kronor.

Läs mer om Tillväxtchecken på Region Västerbottens webbplats.

Är du berättigad stöd?

Är du nyfiken på om just din organisation är berättigad till bidrag för jämställdhet på arbetsplatsen i Västerbotten? Hör av dig till oss, så berättar vi mer.

FAQ

Varför finns de här stöden?

Region Västerbotten vill se fler socialt hållbara arbetsplatser i länet. Att arbeta med jämställdhet och inkludering är en förutsättning för att attrahera och behålla kompetens, och för att uppfylla lagkraven på aktiva åtgärder som gäller alla arbetsgivare.

Vilka företag kan söka bidrag för jämställdhet på arbetsplatsen i Västerbotten?

Hållbarhetschecken riktar sig till små och medelstora företag registrerade i Västerbotten med minst en anställd. Tillväxtchecken vänder sig till kvinnor och personer födda utanför Norden som bott i Sverige kortare tid än tio år och driver ett litet företag i länet.

Hur mycket täcker Region Västerbottens stöd?

Hållbarhetschecken täcker upp till 75 % av konsultkostnaderna. Tillväxtchecken täcker upp till 50 %.

Vad räknas som stödberättigade insatser?

Insatser kopplade till arbetsplatskultur, jämställdhet, mångfald, normsäkring av kommunikation, aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen och liknande är alla exempel på vad som kan finansieras via Hållbarhetschecken.

Är ansökan krånglig?

I vår erfarenhet är ansökningsprocessen relativt enkel och beviljningsgraden hög. Ansökan görs hos Region Västerbotten, och stödet betalas ut i efterskott när kostnaderna är betalda.

Kan Vkna hjälpa oss med ansökan?

Vi kan ge vägledning och svara på frågor inför en ansökan. Ni behöver också en färdig offert från oss. Hör av dig till oss så berättar vi mer om hur ni söker bidrag för jämställdhet på Västerbottens arbetsplatser.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn

Fortsätt läsa