Skip to main content
Exkluderande ledarskap – Chefer som älskar att höra sin egen röst

Vad skiljer en inkluderande ledare från en exkluderande chef?

Vad skiljer en inkluderande ledare från en exkluderande chef?

Det finns en rad kännetecken för inkluderande ledarskap och exkluderande ledarskap, men innan jag går in på dem vill jag uppehålla mig vid en personlig anekdot. En släkting till mig har nämligen just gått bort – en företagsam man som var härlig och ohärlig på samma gång. Härlig, eftersom han var händig och gav mig en känsla av att allt var möjligt; ohärlig, i sin självupptagenhet.

Någon berättade att han en gång, under en fika med ytligt bekanta, hade lagt upp sin överdrivet tunga nyckelknippa på bordet och börjat berätta om vilka byggnader varje enskild nyckel gick till. Som en uppvisning i viktighet. Publiken skingrades tydligen rätt snabbt, men det märkte han knappast.

Vi människor kommunicerar av en himla massa anledningar och synar sällan våra egna drivkrafter. Ofta tror vi att vi vill informera när vi egentligen – rätt ofta ändå – bara vill få veckla ut våra nyckelknippor som påfågelfjädrar.

Den exkluderande ledaren

Jag föreläser en del om inkluderande ledarskap, ett fenomen som det är rätt tacksamt att närma sig utifrån dess motsats: exkluderande ledare. Och exkluderande ledare älskar att fälla ut sina fjädrar – gärna mitt i någon annans resonemang. Den exkluderande ledaren väntar nämligen mest bara ut sina medarbetare, eftersom han klivit in i rummet med alla relevanta erfarenheter och sanningar i bakfickan. Han är alltid facit.

Nej, den exkluderande ledaren är inte alltid en man, men om jag skulle komprimera alla exkluderande ledare jag mött, läst om och fått beskrivna för mig, så blir det övervägande en han. När den exkluderande ledaren kommer in i ett rum formas rummet runt honom, som om ett stort träd vuxit upp mitt i gruppen. Jag, som ofta sitter vid sidan av, kan nästan ta på fogligheten i gruppen, hur de anpassar sig. Tystnar. Avvaktar hans respons.

Den exkluderande ledaren är den första att ta ordet när det erbjuds gruppen.

Han är den som avbryter andra eftersom han inte märkt att de börjat prata.

Han är den som rastlöst väntar in de andras idéer för att effektfullt kunna slå ner dem.

Han är den som påminner om att förslaget som röstades fram var hans – och som påpekar det inte en gång, utan tre.

Den exkluderande ledaren förväntas leda en mångfald av människor – med en variation av erfarenheter och perspektiv – men skulle i hemlighet helst vilja leda en grupp av sina egna kloner. För han vet ju hur han fungerar, men hur andra fungerar har han aldrig riktigt förstått. Andras drivkrafter, tankar och idéer är brus för honom. Han har aldrig utvecklat en nyfikenhet på andra, eller lärt sig om aktivt lyssnande.

Vilka är det exkluderande ledarskapets risker?

Att vi låter våra organisationer styras av människor som får andra att tvivla på sig själva, krympa och tystna, det är inte en personlighetsfråga utan en kulturfråga, som kostar pengar, innovationsförmåga och personal.

Och den medarbetare som ännu inte börjat forma sig efter det där massiva trädet i mitten av rummet kan mycket väl stanna upp och fråga sig: Om min organisation tycker att den här personen har rätt ledaregenskaper, vad är det då för organisation jag har hamnat i? Och är det verkligen till den jag vill sälja min dyrbara tid?

Så vad kännetecknar inkluderande ledarskap?

En inkluderande ledare är respektfullt nyfiken på människorna den ska leda, och vill förstå hur de fungerar och använda deras kompetens på bästa sätt. En inkluderande ledare ser gruppens olikheter som en tillgång. Det är någon som vet vilka i rummet som är skarpa men tystlåtna och som aktivt bjuder in deras perspektiv. En inkluderande ledare får människor att känna sig sedda, bekräftade och behövda.

En inkluderande ledare är trygg nog att vara ofullkomlig och modig nog att stå upp för schysst beteende, för den inkluderande ledaren vet att den sätter en standard i allt den säger och gör. Vare sig den vill eller inte.

I den här vägledningen i inkluderande ledarskap, som vi tagit fram tillsammans med Peab, Rototilt och Komatsu forest, djupdyker vi i hur ett inkluderande ledarskap kan se ut. 

Vill du se fler inkluderande ledare i din organisation?

Det positiva med organisationskultur är ju att vi kan förändra den. Ingenting sitter i väggarna. Vi kan utbilda ledare, stärka medarbetare och skapa strukturer som effektivt minimerar utrymmet för självcentrerade ledare med hemliga drömmar om klonfabriker. Men då måste vi ju prioritera arbetsplatskulturen och gruppen. 

Vi på Vkna har just färdigställt en mikrokurs i inkluderande ledarskap: två digitala delar om 30 + 30 minuter. Skicka ett mail om du vill veta mer om våra workshops, digitala mikrokurser, samtalsboxar, normvandringar och skräddarsydda tipsrundor.

FAQ

  • Vad är skillnaden mellan en inkluderande och en exkluderande ledare?

    Den exkluderande ledaren kliver in med alla svar i bakfickan och betraktar andras perspektiv som brus. Den inkluderande ledaren är nyfiken på hur andra fungerar och ser gruppens olikheter som en tillgång snarare än ett problem att hantera.

  • Vad kostar exkluderande ledarskap en organisation?

    Exkluderande ledarskap är inte en personlighetsfråga utan en kulturfråga, och den kostar pengar, innovationsförmåga och personal. Medarbetare som krymper och tystnar tar till slut med sig sin kompetens någon annanstans.

  • Kan organisationskultur förändras?

    Ja. Ingenting sitter i väggarna. Genom att utbilda ledare, stärka medarbetare och skapa strukturer som minimerar utrymmet för exkluderande beteenden går det att bygga en för fler.

  • Hur kan Vkna hjälpa vår organisation?

    Vkna erbjuder workshops, digitala mikrokurser, samtalsboxar, normvandringar och skräddarsydda tipsrundor. Hör av dig så berättar vi mer.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

Snygghetsbias. Hur vårt utseende påverkar våra karriärmöjligheter Om utseendet som dörrvakt.

Skönhetsbias – Hur vårt utseende påverkar våra karriärmöjligheter

Skönhetsbias – Hur vårt utseende påverkar våra karriärmöjligheter

Skönhetsbias – och våra utseenden i största allmänhet – kan påverka våra karriärer mer än vi kanske tror. 

Vi människor bedömer varandra hela tiden, och på rätt tokiga grunder. På mindre än en sekund avgör vi om den vi möter är trovärdig, sympatisk eller kompetent. Och där spelar utseendet in. Attraktiviteten, alltså. Forskning visar att vi uppfattar snygga människor som mer intelligenta, kompetenta och sociala. Det här brukar kallas för haloeffekten – när en aspekt av någon, som utseendet, färgar våra övriga intryck.

Skönhetsbias i rekrytering

I en studie skickade forskare 11 000 identiska jobbansökningar till arbetsgivare. Meriter och erfarenheter var lika – bara fotografierna skilde dem åt. Resultatet visade att 54 % av de ”attraktiva” kvinnorna fick svar, mot 7 % av de ”oattraktiva”. Bland männen syntes också en skillnad, om än inte lika dramatisk.

Utseendet kan alltså både hjälpa och stjälpa oss. Och även om ett konventionellt attraktivt utseende verkar gynna kvinnor i breda rekryteringssammanhang kan det faktiskt missgynna dem när de klättrar. Det kallas för femme fatale-bias: när en snygg kvinna når en auktoritetsposition möts hon ofta av misstänksamhet snarare än beundran.

Utseendet är inte allt

Forskning visar att personer som är varma och karismatiska uppfattas som snyggare i verkligheten än på bild. Vi kan också ”kompensera” i rekryteringssammanhang – exempelvis genom ett medvetet och tryggt kroppsspråk.

Och ju mer vi får veta om en människa, desto mindre roll spelar utseendet. Samma mönster ser vi med fördomar kring hudfärg, brytningar och dialekter: när vi lär känna någon tar personligheten och människan liksom över.

Så motverkar organisationer skönhetsbias

För den som söker jobb gäller det att komma förbi dörrvakten. För den som sitter på beslutsmakten handlar det om att inte låta dörrvakten härja fritt. Det gör vi bäst genom att erkänna att även vi – ja, alla – behandlar människor olika utifrån utseende.

Generellt får bias mindre utrymme när organisationer standardiserar sina processer, fördröjer tillgången till information som kan färga intrycket av kandidaten, involverar fler personer i besluten och mäter och följer upp de mönster som bias tenderar att skapa.

Vill du veta mer om olika typer av bias?

Vill du lära dig mer om hur bias påverkar din organisation? Läs om våra workshops om omedvetna fördomar och normkritik eller prenumerera på vårt biasbrev för regelbundna påminnelser om hur autopiloten styr, och vad du kan göra åt det.

FAQ

  • Vad är skönhetsbias eller snygghetsbias?

    Skönhetsbias innebär att vi omedvetet bedömer människors kompetens, intelligens och trovärdighet utifrån hur attraktiva vi uppfattar dem. Det påverkar allt från anställningsintervjuer till lönesättning och befordringar.

  • Hur påverkar utseende karriärmöjligheter konkret?

    Studier visar att attraktiva kandidater oftare kallas till intervju och erbjuds jobb, även när meriterna är identiska. Effekten är störst för kvinnor i breda rekryteringssammanhang, men vänds ibland mot dem när de når ledarpositioner – det som kallas femme fatale-bias.

  • Kan man motverka skönhetsbias i rekrytering?

     Ja. Anonymiserade ansökningar, strukturerade processer, fler beslutsfattare och aktiv uppföljning av rekryteringsmönster är alla metoder som minskar utrymmet för bias.

  • Spelar utseende alltid roll, eller avtar det med tiden?

    Forskning visar att utseendets betydelse minskar ju mer vi lär känna en person. På lång sikt väger faktorer som kommunikationsförmåga och personlighet tyngre. Utseendet fungerar mest som en ”dörrvakt” i det första intrycket.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

Omslagsbild till Bredda vägen – En mikrokurs i jämlikhet och inkludering i transportbranschen. Finansiärers logotyper: Region jämtland, Region Västerbottland, Biofuel region och EU. Producerad av Vkna.

Bredda vägen – mikrokurs i inkludering för transportbranschen

Bredda vägen – Mikrokurs i inkludering för transportbransch

Nu finns Bredda vägen – en kostnadsfri mikrokurs i jämlikhet och inkludering, särskilt framtagen för transportbranschen. Kursen lanserades den 26 november och är ett konkret verktyg för arbetsgivare som vill skapa en transportsektor som passar fler.

Vad är Bredda vägen?

Bredda vägen är en mikrokurs som ditt team genomför tillsammans på 30–60 minuter. Den har utvecklats på uppdrag av Biofuel Region i samarbete med en referensgrupp bestående av yrkespraktiker och forskare – för att vara relevant, praktiknära och direkt tillämpbar.

Kursen tar avstamp i en fråga som många kanske känner igen:

”Vad innebär det att ha skinn på näsan?”

Att ha skinn på näsan brukar beskrivas som att bygga upp ett skydd – att inte ta åt sig. Men ta åt sig av vad, egentligen? Och vad händer om vi, istället för att förvänta oss att alla anpassar sig efter hur det ”alltid har varit”, vänder på perspektivet och anpassar transportsektorn så att den fungerar för fler människor?

Vem är kursen för?

Kursen riktar sig till arbetsgivare och team inom transportbranschen som vill:

  • Förstå vad inkludering konkret innebär i en transportmiljö.

  • Utmana invanda normer i branschen.

  • Skapa en mer hållbar och tillgänglig arbetsplats.

Pris och tillgänglighet

  • Gratis för arbetsgivare i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

  • Låg kostnad för arbetsgivare i övriga Sverige.

En bransch i förändring

Kursen har tagits fram med stöd av Johan Lagrelius och kollegor, Energikontoret Jämtland Härjedalen, BioFuel Region, Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland samt EU. Tack till alla som bidragit till ett fint och meningsfullt samarbete.

FAQ

  • Vad handlar mikrokursen Bredda vägen om?

    Kursen handlar om jämlikhet och inkludering i transportbranschen. Den utmanar normer om vem som ”passar in” i branschen och ger team konkreta perspektiv för att skapa mer inkluderande arbetsplatser.

  • Hur lång tid tar kursen?

    Kursen tar 30–60 minuter och genomförs tillsammans av hela teamet, vilket gör den lätt att passa in i en arbetsdag.

  • Kostar kursen något?

    Kursen är gratis för arbetsgivare i de fyra nordliga länen (Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten). För övriga arbetsgivare i Sverige erbjuds den till en låg kostnad. Kontakta linn@vkna.se för kostnadsförslag.

  • Vem har tagit fram kursen?

    Kursen har utvecklats av Vkna inkluderingsbyrå i samarbete med en referensgrupp av yrkespraktiker och forskare. Uppdragsgivare är BioFuel Region, Region Jämtland Härjedalen samt  Region Västernorrland.

  • Kan kursen användas utanför transportbranschen?

    Kursen är specifikt anpassad för transportbranschen, men frågorna den väcker – om normer, inkludering och arbetskultur – är relevanta för många branscher.

    Vill du att vi utvecklar en kurs specifikt för din bransch? Kontakta linn@vkna.se.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

Linn och Ikea i sällskap av arrangörerna på Ikea, framför ett juligt frukostbord.

Möblera inkluderande kontor – tre tips från vår föreläsning med IKEA

Möblera inkluderande kontor – tre tips från vår föreläsning med IKEA

Möblera inkluderande kontor – föreläsning med IKEA Umeå

Att möblera inkluderande kontor handlar om mer än möbler och färger. Det finns inga neutrala rum – precis som det inte finns neutralt språk eller neutrala kläder. Varje arbetsplats bär på normer om vem som hör hemma.

Under en föreläsning för Företagarna Umeå och IKEA lyfte vi fram tre framgångsfaktorer som vi ser när vi gör våra normvandringar.

1. Möblera inkluderande kontor – för dem ni vill ska befolka era rum

Att inreda och möblera en arbetsmiljö är ett identitetsarbete, men också ett inkluderingsarbete. Även en ogenomtänkt miljö sätter ramar för arbetet och umgänget – och den gynnar vissa och missgynnar andra. Det handlar om allt från vilka bilder som hänger på väggarna till om det finns ett avskilt rum att hålla ett samtal i, om det finns bönerum eller omklädningsrum som fungerar för fler kroppar och identiteter.

2. Lyssna på marginalerna – inte bara på majoriteten

Det är lätt att nöja sig. En medarbetarundersökning som visar att 9 av 10 trivs är ju bra – men om ni vill bygga en inkluderande arbetsplats behöver ni våga lyssna på skavet. Vi behöver ha stora öron och lyssna på den där tionde personen. Det är i marginalerna vi hittar utvecklingspotentialen.

3. Skapa varma och mjuka platser att landa på

Återhämtning är en del av jobbet, inte något vi förtjänar. Många av oss behöver kunna mjuksitta en stund, ladda om och hämta andan – det ska vara ett självklart inslag i vardagen. När platser för återhämtning saknas skickar miljön ett budskap om att vila inte hör hemma här, vilket påverkar hur personalen tar rast, interagerar och mår på jobbet. 

Vad är en normvandring för inkluderande kontor?

Den som vill möblera inkluderande kontor behöver  granska sin miljö med normkritiska glasögon. Vi har utvecklat en omfattande checklista – vår normvandring. Med den granskar vi miljöer som redan finns – men vi arbetar också proaktivt i planeringen av nya miljöer, gärna tillsammans med IKEA.

Vi tittar på vad som syns och vad som saknas: vilka kroppar, erfarenheter och livssituationer är miljön designad för? Vilka beteenden uppmuntrar miljön till?

Om föreläsningen: Det här är tre av de framgångsfaktorer vi lyfte under ett samtal om inkluderande arbetsmiljöer, arrangerat av Företagarna Umeå och IKEA Umeå. Tack till Eleonor Biolcati-Brennan och Charlotta Miderfjäll för inbjudan och ett fint samtal om hur vi skapar ännu bättre arbetsplatser i Västerbotten. Läs mer om våra normvandringar. 

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

Viktbias. Hur kroppsnormer påverkar våra karriärmöjligheter Om vikt som mått på karaktär.

Vad har vikten med jobbet att göra? Rätt mycket, visar det sig.

Vad har vikten med jobbet att göra? Rätt mycket, visar det sig.

Viktbias i arbetslivet är mer utbrett och mer skadligt än de flesta anar. Visste ni till exempel att stigmat kring vikt är så starkt att vi inte ens behöver vara överviktiga för att det ska ge mätbara hälsoeffekter? Det kan räcka att vi tror oss vara överviktiga, visar denna studie.

Vilka egenskaper förknippar vi med övervikt?

Forskning visar att personer med övervikt antas ha bristande självkontroll. Vidare ses personer med övervikt som latare, antas ta fler sjukdagar och prestera sämre – något som det saknas belägg för. Däremot finns indikationer på att överviktiga kvinnor faktiskt tar färre sjukdagar och arbetar hårdare för att motbevisa de fördomar de möter.

Personer med övervikt antas ofta också vara dummare än andra. För om vi tror att vikt är en enkel fråga om kalorier in och kalorier ut, ja då verkar ekvationen lättlöst. Alltså måste den som väljer att vara tjock vara lite dum ändå, eller hur?

Men där kommer kruxet: vikt styrs av gener, biologi och miljö. Den vuxne individens möjligheter att påverka sin vikt är betydligt mer begränsade än många tror. Ändå är kopplingen mellan kroppsvikt och upplevd karaktär enorm – och den påverkar våra karriärer.

Viktbias i rekrytering drabbar kvinnor hårdast

En sammanställning av 25 studier visar tydligt att viktbias slår hårdare mot kvinnor än mot män – i rekrytering, lön och befordran. Effekterna beskrivs som en ränta som betalas genom hela karriären.

I en italiensk studie sjönk chansen att bli kallad till intervju med 15 procent för överviktiga män och 18 procent för överviktiga kvinnor. För invandrarkvinnor med övervikt var nackdelen 46 procent.

I en tysk studie fick 127 erfarna HR-chefer bedöma kandidater utifrån fotografier. Normalviktiga hade 4,6 gånger högre chans att nomineras till chefspositioner. Bland kvinnorna var gapet ännu större: en normalviktig kvinna hade 49 gånger högre chans att bli nominerad än en överviktig kvinna.

Viktbias i arbetslivet syns också i lönen

En studie som följde tyska och amerikanska arbetstagare i upp till 25 år visade att redan en liten viktuppgång kunde kopplas till lönetapp för kvinnor. Männens löner ökade något i takt med midjemåttet. En annan studie pekade på att övervikt minskade både anställningschansen och lönen med 7–12 procent för kvinnor, men inte för män.

Vad kan din organisation göra?

Viktbias hör hemma i mångfalds- och inkluderingsarbetet och behöver betraktas som en strukturfråga, inte en individfråga.

Som organisation:

  • Normgranska era fysiska arbetsmiljöer.
  • Ha nolltolerans för nedlåtande kommentarer om vikt, på samma sätt som för hudfärg eller funktionsnedsättning.
  • Standardisera rekryteringsprocesser och mät de mönster som bias tenderar att skapa.

Som ledare och kollega:

  • Tänk på hur ni pratar om mat, träning och kroppar i fikarummet.
  • Syna dina förväntningar på överviktiga medarbetare – forskning visar att överviktiga praktikanter presterade sämre just för att de fick sämre handledning till följd av chefens fördomar.
  • Och tänk på vem du skickar på kundnära uppdrag: överviktiga medarbetare styrs oftare bort från synliga roller, inte för att de presterar sämre, utan för att omgivningen tror att de ska göra det.

Vi på Vkna arbetar med föreläsningar och workshops om fördomar i arbetslivet – inklusive viktbias. Hör av dig om du vill veta mer.

FAQ

  • Vad är viktbias?

    Viktbias innebär att en person bedöms, värderas eller behandlas annorlunda på grund av sin kroppsvikt – ofta utan att den som gör det är medveten om det. Det påverkar rekrytering, lönesättning och karriärutveckling.

  • Är viktbias vanligt i svenska arbetslivet?

    Forskning antyder att det är mer utbrett än de flesta känner till. En internationell studie med nästan 14 000 deltagare visade att över hälften hade upplevt viktstigmatisering, ofta i möten med vården – men mönstren återkommer också i arbetslivet.

  • Drabbas kvinnor mer av viktbias i arbetslivet?

    Ja, forskning visar att viktbias slår hårdare mot kvinnor – i rekrytering, lön och befordran. Allra mest utsatt är gruppen överviktiga kvinnor med utländsk bakgrund.

  • Kan man som organisation motverka viktbias?

    Ja. Standardiserade rekryteringsprocesser, fler beslutsfattare, nolltolerans mot kommentarer om kroppar och ett aktivt normkritiskt arbetssätt är alla dokumenterat effektiva åtgärder.

  • Vad skiljer öppen och dold viktbias?

    Öppen viktbias är medveten och uttalad. Dold viktbias verkar under ytan – som när en chef uppriktigt tror sig behandla alla lika, men ändå ägnar överviktiga patienter eller medarbetare mindre tid och sämre handledning.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

Normskav – En mikrokurs om skaviga normer på arbetsplatsen

Ny mikrokurs: Normskav på jobbet – reflektera kring normer och inkludering

Vad händer när du inte passar in i normen på jobbet – och hur kan du använda den insikten för att inkludera andra?

Normskav på jobbet är vår grundläggande mikrokurs om normer, tillhörighet och inkludering på arbetsplatsen. Den passar alla arbetslagen – oavsett bransch eller organisationsstorlek – och är den kurs vi rekommenderar som utgångspunkt inför mer specifika fördjupningar.

Vad är en mikrokurs?

Varje mikrokurs består av en video på 7 till 13 minuter som introducerar ämnet, och ett arbetsblad med övningar anpassade för er organisation. Under totalt 20–30 minuter lyssnar och samtalar ni inom arbetslaget. Mikrokurserna är ett enkelt sätt att hålla jämlikhetsarbetet levande.

Vad tar ni upp i kursen Normskav?

I kursen får arbetslaget tillfälle att reflektera kring sig själva och sina arbetsplatser:

  • Vilka erfarenheter har jag av att vara innanför och utanför normen – på jobbet och i samhället?

  • Hur kan jag använda dessa erfarenheter för att inkludera andra?

Normskav är den första av våra mikrokurser och den grundkurs vi rekommenderar att kombinera med andra, mer specifika kurser.

Tillgängliga mikrokurser

Vi producerar mikrokurser löpande och på beställning. Här sammanfattar vi vilka kurser som finns idag och vilka som är på gång.

Publicerade

  • Normskav på jobbet

  • Åldersskav på jobbet

  • HBTQI+

  • Hjärnor i arbete (NPF, utmattning m.m.)

  • Interkulturell kommunikation

  • Härskartekniker – i samarbete med Annakarin Nyberg

  • En inkluderande transportsektor (Bredda vägen)

  • Diskrimineringsgrund: etnicitet

  • Inkluderande ledarskap 1 och 2

  • Psykologisk trygghet

Under produktion

Nästa steg

  • Jargong

  • Jämlika möten

  • Jämlikt bemötande och service

  • Jämställd arbetsvardag

FAQ

  • Vad är en mikrokurs om normskav?

    Det är en kort utbildningsmodul – video plus arbetsblad – där arbetslagen tillsammans reflekterar kring normer och hur de påverkar inkluderingen på arbetsplatsen.

  • Hur lång tid tar mikrokursen?

    Varje kurs tar totalt 20–30 minuter, inklusive en video på 7–13 minuter och en gemensam övningsdel.

  • Passar mikrokurserna vår organisation?

    Ja. Kurserna är utformade för att fungera oavsett bransch eller organisationsstorlek, och arbetsbladen anpassas efter er verksamhet.

  • Varför börja med Normskav?

    Normskav är grundkursen som ger ett gemensamt språk och en gemensam referensram – ett naturligt första steg innan ni fördjupar er i mer specifika ämnen.

  • Kan vi kombinera flera mikrokurser?

    Absolut. Normskav rekommenderas som startpunkt, och kan sedan kombineras med kurser som Åldersskav, HBTQI+ eller Hjärnor i arbete beroende på era behov.

– Linn Eckeskog, Vkna

Normskav på jobbet – mikrokurs om normer och inkludering för arbetslagen

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa