Skip to main content

Etikett: Bias

Snygghetsbias. Hur vårt utseende påverkar våra karriärmöjligheter Om utseendet som dörrvakt.

Skönhetsbias – Hur vårt utseende påverkar våra karriärmöjligheter

Skönhetsbias – Hur vårt utseende påverkar våra karriärmöjligheter

Skönhetsbias – och våra utseenden i största allmänhet – kan påverka våra karriärer mer än vi kanske tror. 

Vi människor bedömer varandra hela tiden, och på rätt tokiga grunder. På mindre än en sekund avgör vi om den vi möter är trovärdig, sympatisk eller kompetent. Och där spelar utseendet in. Attraktiviteten, alltså. Forskning visar att vi uppfattar snygga människor som mer intelligenta, kompetenta och sociala. Det här brukar kallas för haloeffekten – när en aspekt av någon, som utseendet, färgar våra övriga intryck.

Skönhetsbias i rekrytering

I en studie skickade forskare 11 000 identiska jobbansökningar till arbetsgivare. Meriter och erfarenheter var lika – bara fotografierna skilde dem åt. Resultatet visade att 54 % av de ”attraktiva” kvinnorna fick svar, mot 7 % av de ”oattraktiva”. Bland männen syntes också en skillnad, om än inte lika dramatisk.

Utseendet kan alltså både hjälpa och stjälpa oss. Och även om ett konventionellt attraktivt utseende verkar gynna kvinnor i breda rekryteringssammanhang kan det faktiskt missgynna dem när de klättrar. Det kallas för femme fatale-bias: när en snygg kvinna når en auktoritetsposition möts hon ofta av misstänksamhet snarare än beundran.

Utseendet är inte allt

Forskning visar att personer som är varma och karismatiska uppfattas som snyggare i verkligheten än på bild. Vi kan också ”kompensera” i rekryteringssammanhang – exempelvis genom ett medvetet och tryggt kroppsspråk.

Och ju mer vi får veta om en människa, desto mindre roll spelar utseendet. Samma mönster ser vi med fördomar kring hudfärg, brytningar och dialekter: när vi lär känna någon tar personligheten och människan liksom över.

Så motverkar organisationer skönhetsbias

För den som söker jobb gäller det att komma förbi dörrvakten. För den som sitter på beslutsmakten handlar det om att inte låta dörrvakten härja fritt. Det gör vi bäst genom att erkänna att även vi – ja, alla – behandlar människor olika utifrån utseende.

Generellt får bias mindre utrymme när organisationer standardiserar sina processer, fördröjer tillgången till information som kan färga intrycket av kandidaten, involverar fler personer i besluten och mäter och följer upp de mönster som bias tenderar att skapa.

Vill du veta mer om olika typer av bias?

Vill du lära dig mer om hur bias påverkar din organisation? Läs om våra workshops om omedvetna fördomar och normkritik eller prenumerera på vårt biasbrev för regelbundna påminnelser om hur autopiloten styr, och vad du kan göra åt det.

FAQ

  • Vad är skönhetsbias eller snygghetsbias?

    Skönhetsbias innebär att vi omedvetet bedömer människors kompetens, intelligens och trovärdighet utifrån hur attraktiva vi uppfattar dem. Det påverkar allt från anställningsintervjuer till lönesättning och befordringar.

  • Hur påverkar utseende karriärmöjligheter konkret?

    Studier visar att attraktiva kandidater oftare kallas till intervju och erbjuds jobb, även när meriterna är identiska. Effekten är störst för kvinnor i breda rekryteringssammanhang, men vänds ibland mot dem när de når ledarpositioner – det som kallas femme fatale-bias.

  • Kan man motverka skönhetsbias i rekrytering?

     Ja. Anonymiserade ansökningar, strukturerade processer, fler beslutsfattare och aktiv uppföljning av rekryteringsmönster är alla metoder som minskar utrymmet för bias.

  • Spelar utseende alltid roll, eller avtar det med tiden?

    Forskning visar att utseendets betydelse minskar ju mer vi lär känna en person. På lång sikt väger faktorer som kommunikationsförmåga och personlighet tyngre. Utseendet fungerar mest som en ”dörrvakt” i det första intrycket.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn

Fortsätt läsa

Viktbias. Hur kroppsnormer påverkar våra karriärmöjligheter Om vikt som mått på karaktär.

Vad har vikten med jobbet att göra? Rätt mycket, visar det sig.

Vad har vikten med jobbet att göra? Rätt mycket, visar det sig.

Viktbias i arbetslivet är mer utbrett och mer skadligt än de flesta anar. Visste ni till exempel att stigmat kring vikt är så starkt att vi inte ens behöver vara överviktiga för att det ska ge mätbara hälsoeffekter? Det kan räcka att vi tror oss vara överviktiga, visar denna studie.

Vilka egenskaper förknippar vi med övervikt?

Forskning visar att personer med övervikt antas ha bristande självkontroll. Vidare ses personer med övervikt som latare, antas ta fler sjukdagar och prestera sämre – något som det saknas belägg för. Däremot finns indikationer på att överviktiga kvinnor faktiskt tar färre sjukdagar och arbetar hårdare för att motbevisa de fördomar de möter.

Personer med övervikt antas ofta också vara dummare än andra. För om vi tror att vikt är en enkel fråga om kalorier in och kalorier ut, ja då verkar ekvationen lättlöst. Alltså måste den som väljer att vara tjock vara lite dum ändå, eller hur?

Men där kommer kruxet: vikt styrs av gener, biologi och miljö. Den vuxne individens möjligheter att påverka sin vikt är betydligt mer begränsade än många tror. Ändå är kopplingen mellan kroppsvikt och upplevd karaktär enorm – och den påverkar våra karriärer.

Viktbias i rekrytering drabbar kvinnor hårdast

En sammanställning av 25 studier visar tydligt att viktbias slår hårdare mot kvinnor än mot män – i rekrytering, lön och befordran. Effekterna beskrivs som en ränta som betalas genom hela karriären.

I en italiensk studie sjönk chansen att bli kallad till intervju med 15 procent för överviktiga män och 18 procent för överviktiga kvinnor. För invandrarkvinnor med övervikt var nackdelen 46 procent.

I en tysk studie fick 127 erfarna HR-chefer bedöma kandidater utifrån fotografier. Normalviktiga hade 4,6 gånger högre chans att nomineras till chefspositioner. Bland kvinnorna var gapet ännu större: en normalviktig kvinna hade 49 gånger högre chans att bli nominerad än en överviktig kvinna.

Viktbias i arbetslivet syns också i lönen

En studie som följde tyska och amerikanska arbetstagare i upp till 25 år visade att redan en liten viktuppgång kunde kopplas till lönetapp för kvinnor. Männens löner ökade något i takt med midjemåttet. En annan studie pekade på att övervikt minskade både anställningschansen och lönen med 7–12 procent för kvinnor, men inte för män.

Vad kan din organisation göra?

Viktbias hör hemma i mångfalds- och inkluderingsarbetet och behöver betraktas som en strukturfråga, inte en individfråga.

Som organisation:

  • Normgranska era fysiska arbetsmiljöer.
  • Ha nolltolerans för nedlåtande kommentarer om vikt, på samma sätt som för hudfärg eller funktionsnedsättning.
  • Standardisera rekryteringsprocesser och mät de mönster som bias tenderar att skapa.

Som ledare och kollega:

  • Tänk på hur ni pratar om mat, träning och kroppar i fikarummet.
  • Syna dina förväntningar på överviktiga medarbetare – forskning visar att överviktiga praktikanter presterade sämre just för att de fick sämre handledning till följd av chefens fördomar.
  • Och tänk på vem du skickar på kundnära uppdrag: överviktiga medarbetare styrs oftare bort från synliga roller, inte för att de presterar sämre, utan för att omgivningen tror att de ska göra det.

Vi på Vkna arbetar med föreläsningar och workshops om fördomar i arbetslivet – inklusive viktbias. Hör av dig om du vill veta mer.

FAQ

  • Vad är viktbias?

    Viktbias innebär att en person bedöms, värderas eller behandlas annorlunda på grund av sin kroppsvikt – ofta utan att den som gör det är medveten om det. Det påverkar rekrytering, lönesättning och karriärutveckling.

  • Är viktbias vanligt i svenska arbetslivet?

    Forskning antyder att det är mer utbrett än de flesta känner till. En internationell studie med nästan 14 000 deltagare visade att över hälften hade upplevt viktstigmatisering, ofta i möten med vården – men mönstren återkommer också i arbetslivet.

  • Drabbas kvinnor mer av viktbias i arbetslivet?

    Ja, forskning visar att viktbias slår hårdare mot kvinnor – i rekrytering, lön och befordran. Allra mest utsatt är gruppen överviktiga kvinnor med utländsk bakgrund.

  • Kan man som organisation motverka viktbias?

    Ja. Standardiserade rekryteringsprocesser, fler beslutsfattare, nolltolerans mot kommentarer om kroppar och ett aktivt normkritiskt arbetssätt är alla dokumenterat effektiva åtgärder.

  • Vad skiljer öppen och dold viktbias?

    Öppen viktbias är medveten och uttalad. Dold viktbias verkar under ytan – som när en chef uppriktigt tror sig behandla alla lika, men ändå ägnar överviktiga patienter eller medarbetare mindre tid och sämre handledning.

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn

Fortsätt läsa