Skip to main content

Författare: Linn Eckeskog

5 tips för en hållbar möteskultur

5 tips för en hållbar möteskultur

Kommer du sitta i ett möte idag? Då har jag fem tips till dig.

Har du tänkt på att vi kan hålla möten nästan exakt hur vi vill? Ändå ser de flesta möten precis likadana ut:

  1. Vi sitter ner
  2. Vi pratar länge, och
  3. Vi tröttar ut våra hjärnor

Vi behöver reformera svensk möteskultur för allas skull – men framför allt med hänsyn till alla som lever med sviterna av utmattning. Och det vi gör för rummets tröttaste hjärnor kommer också gynna rummets piggaste.

Bilder på Susan Sontag och Linn Eckeskog.

Den senaste tiden har jag gjort något som som jag förstått bryter mötesnormer: Jag har börjat planera in ensamma pauser under möten. Korta ensamma promenader. Jag har också inlett möten med att förklara hur och varför. En nyckel för mig är att inte låta pausen slukas upp av samtal – hur trevligt det än är.

I början kände jag mig krånglig, men responsen från kunder och samarbetspartners är den motsatta: ”Jag har aldrig träffa någon som har gjort så här förut. Det är lite inspirerande.”

Först när man bryter mot normer blir man varse exakt hur hårt de sitter. Så, här är mina fem tips för inkluderande och pigga möten:

1. Säg inte: ”Visst klarar vi oss utan paus så att alla kan gå hem lite tidigare?” Då sätter du normen och lägger över ansvaret för att sätta gränser på den som har minst ork i rummet.

2. Lär dig att tyda dina kollegors blickar och energinivåer. Föreslå en paus när någon börjar se trött ut.

3. Planera in pauser i förväg och klargör när pauserna kommer och vad du kommer göra under pausen.

4. Fundera på om ni prompt måste sitta ner vid ett bord. Behövs verkligen datorn eller kan ni promenera istället?

5. Håll möten korta och fokuserade. Med vilka beslut eller insikter ska ni lämna mötet?

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

En professionalism som rymmer både spädbarn och valpar 

En professionalism som rymmer både spädbarn och valpar 

Barnet är inte mitt, men idag vandrar hon med mig. Ett litet varmt periskop som mjuknar för varje steg jag tar, alltmedan hennes mamma vilar. Vilar för att kunna fortsätta diskutera strategier och prioriteringar i det bolag som är hennes.

Jag håller vänsterhanden runt barnets huvud – hon sover nu – och jag tänker att det här också är professionalism. Våra idéer om professionalism är färgade av traditionella mansnormer, hämtade från en tid då arbete och privatliv var lättare att separera eftersom rollerna var tydligare och snävare. 

Bilder på Susan Sontag och Linn Eckeskog.

Att vara professionell i traditionell bemärkelse innebär att lämna det privata hemma. Men den nya professionalismen – den som vi uppfinner tillsammans och precis hela tiden – har plats för både spädbarn och hundvalpar. I alla fall hos oss.  

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

Om att missta uttrycket för förmågan

Om att missta uttryck för förmåga

”Jadu, om jag sett de där tatueringarna under arbetsintervjun hade du aldrig fått jobbet” 

Kommentaren uttrycktes med ett skratt, men den var uppriktigt menad. Det visste killen med tatueringarna. Det var ju på grund av den här sortens chefer som han bar långärmat under arbetsintervjuer. 
 
Men hur härligt kändes det egentligen att ha börjat jobba på en arbetsplats där definitionen av ”professionell” var så snäv att den inte ens rymde tatueringar? Vilket spelrum fanns då inte för andra fördomar, om andra grupper? 

Bilder på Susan Sontag och Linn Eckeskog.

När jag tog examen 2009 köpte jag har tre bomullströjor. Inga knappar, ingen krage, inga tydliga färger. Bara tre tröjor som neutral rekvisita när jag skulle spela min nya roll som ”professionell” och ”vuxen”. Nästan alla jag känner famlade där på gränsen mellan studentliv och arbetsliv. 
 
I övergångsperioder blir det konkreta och materiella särskilt viktigt. Den som genomgår en skilsmässa investerar kanske lite extra i det där långa matbordet, det där härliga middagar skulle kunna hållas någon gång. Vågar tro på en ljusare framtid. 
 
Kläder och utseende kan verka fåfängt, men jag tänker ibland på professionalitet i två nivåer. Den ena nivån handlar om förmåga: kunnighet, leveransförmåga, punktlighet, följsamhet, kollegialitet osv. Den andra nivån handlar om uttryck: språk, hälsningar, hållning, typsnitt, kläder, skor osv. 

Kruxet är detta: Vi misstar ofta det andra (uttrycket) för det första (förmågan). Som i tatueringsexemplet. Vi söker tecken som avslöjar andras kompetens, famlar efter en magkänsla. Och där det finns en magkänsla, där finns fördomar. 
 
Vi övar ständigt på de roller som vi tagit oss an eller som har tilldelats oss. Och om kläderna är vår rekvisita och arbetsplatsen vår kuliss, så är det kunderna eller patienterna som är vår publik. Inte kollegorna. Det är med kollegorna vi tar en kaffe efteråt. Bakom kulisserna.  
 
Det sägs att Humanisthuset på Umeå campus ritades utifrån en god princip om jämlikhet. Inga lärarrum skulle behövas; lokalerna skulle möjliggöra ett gränslöst utbyte av erfarenheter och tankar mellan studenter och lärare.  
 
Men med tiden skapades ändå separata utrymmen för lärare.  
 
Upprymda av tidsandan och du-reformen hade arkitekterna underskattat människans behov av trygga rum för återhämtning. Vi behöver alla en plats där vi kan lösgöra skjortans översta knapp, gnugga ögonen, söka stöd och finna tröst. 

Kruxet är detta: Vi misstar ofta det andra (uttrycket) för det första (förmågan). Som i tatueringsexemplet. Vi söker tecken som avslöjar andras kompetens, famlar efter en magkänsla. Och där det finns en magkänsla, där finns fördomar. 
 
Vi övar ständigt på de roller som vi tagit oss an eller som har tilldelats oss. Och om kläderna är vår rekvisita och arbetsplatsen vår kuliss, så är det kunderna eller patienterna som är vår publik. Inte kollegorna. Det är med kollegorna vi tar en kaffe efteråt. Bakom kulisserna.  
 
Det sägs att Humanisthuset på Umeå campus ritades utifrån en god princip om jämlikhet. Inga lärarrum skulle behövas; lokalerna skulle möjliggöra ett gränslöst utbyte av erfarenheter och tankar mellan studenter och lärare.  
 
Men med tiden skapades ändå separata utrymmen för lärare.  
 
Upprymda av tidsandan och du-reformen hade arkitekterna underskattat människans behov av trygga rum för återhämtning. Vi behöver alla en plats där vi kan lösgöra skjortans översta knapp, gnugga ögonen, söka stöd och finna tröst. 

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

Ett alldeles gratis arbetsmaterial för inkluderande ledare

Ett alldeles gratis arbetsmaterial för inkluderande ledare

En gång ledde jag en workshopserie med några av Västerbottens mest namnkunniga HR-personer från Peab, Rototilt, Komatsu och Skogstekniska klustret. Vi slog våra kloka huvuden ihop och ut kom en vägledning i inkluderande ledarskap – en gratis resurs för alla att använda i kompetensutveckling och som samtalsunderlag.

Ladda ner vår vägledning i inkludering som PDF via denna länk – eller tipsa någon som har ett chefsforum att fylla med meningsfullt innehåll.

– Linn Eckeskog, Vkna

Bild på omslaget till vår vägledning i inkluderande ledarskap

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa

Guider för attraktiva arbetsplatser på inkluderande grund

Guider för dig som vill bygga attraktiva arbetsplatser på inkluderande grund

Under de senaste åren har vi gjort en rad utredningar, kartläggningar och vägledningar på uppdrag av aktörer i Västerbotten. Här har vi samlat några. 

Attraktiva arbetsplatser i Västerbotten (Framtidens hållbara industrimiljöer 2021) laddar du ner här.

Jämställdhetsläget inom kvarkens cleantechföretag (Future Cleantech solutions 2021) laddar du ner här. Finns även på finska och engelska. 

En vägledning till jämställda projekt och start-ups (Skogstekniska klustret 2022) laddar du ner här.

Omslagen till tre vägledningar Vkna gjort

– Linn Eckeskog, Vkna

Linn Eckeskog

Konsult och fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap

Fler artiklar av Linn


Fortsätt läsa